Sveriges största sajt om kalligrafi

Diplomarbete – arbetsgång

Här kan du läsa lite om arbetsgången för ett av de diplomarbeten som jag arbetade med under hösten 2005 och våren 2006. I just detta arbete använder jag mig av en fri placering av raderna samt olika bokstavsstorlekar och färg samt kontrasterande stilar.

Texten är ur Silos Beatus-manuskriptet från år 1091 (!), och är en personlig kommentar som skrivaren lagt till i slutet av boken:

(…) If you do not know how to write, you will consider it no hardship, but if you want a detailed account of it, let me tell you the work is heavy. It makes the eyes misty, bows the back, crushes the ribs and belly, brings pain to the kidneys and makes the body ache all over. Therefore, O reader, turn the leaves gently and keep your fingers away from the letters. For as the hailstorm ruins the harvest of the land so does the unserviceable reader destroy the book, and the writing. As the sailor finds welcome the harbour, so does the scribe the final line. (…)

Detta är nog något som de flesta som sysslat med kalligrafi kan känna igen, och man känner lätt en sorts släktskap genom århundradena med den stackars munk som slet i sitt skriptorium med att pränta alla dessa sidor. En del saker ändrar sig helt enkelt inte på nio hundra år. En hisnande tanke.


version1Nåväl – först började jag med att skriva ut hela texten med mitt vanliga valnötsbläck. Jag fick experimentera lite för att hitta rätt storlek på bokstäver och stift, för så här pass mycket text tar onekligen upp ganska mycket yta som är svår att bedöma på förhand. Jag fick även experimentera med olika kombinationer av stilar innan jag hittade något som passade ihop. Sedan skannade jag alltihop i gråskala och började leka med olika variationer i datorn. Några av skisserna ser du till höger och nedan. Jag använder nästan alltid datorn till de här första stadierna i en layout eftersom det sparar ganska mycket tid. Jag fastnade till slut för en kombination av engelsk grundstil och humanistkursiv stil, men ingen av de här försöken kändes rätt, och ett tag hade jag allvarliga tvivel på om det över huvud taget skulle gå att använda texten på det sätt jag tänkt.

version2  version3  version4


 

version5

Men skam den som ger sig. Plötsligt fick jag en riktig aha-upplevelse, och provade en mer horisontell layout i stället. Mycket bättre!


Efter lite mer pysslande med radbrytningar och placeringar samt storleken på de olika textsegmenten (löpande text, betonad text, författarens namn) var jag hyfsat nöjd. När man layoutar en text så är det viktigt att man tar hänsyn till placering av en eventuell författares namn redan i de första stadierna av en skiss, så att man inte måste kasta in det i sista stund på en plats som ”blir över” och där det kanske egentligen inte passar. Det är alltid bäst att väva in alla delar av en text från början.


version7Att layouta i datorn ger egentligen bara en fingervisning om hur arbetet kommer att se ut, i synnerhet när det blir så stort som här (färdig storlek ca 66×42 cm). För att få en verklig överblick så tog jag fotokopior på originaltexten, skar den i remsor och lade ut den som den skulle vara på skrivbordet. Efter detta monterades allt på ett större papper.


version8Sedan var det dags att börja experimentera med färg. Till en början ville jag ha en neutral grå färg till den mindre texten, och behövde därför hitta en färg till den större texten som både bröt av mot det gråa och samtidigt passade till textens innehåll. Här syns några olika försök i olika nyanser av blått och orange/rött. Samtliga är egna blandningar av gouache, en opak (dvs. täckande) färg.


version9Jag valde efter många om och men en rödaktig färg till den större texten. Sedan gjorde jag en färgskiss med denna röda och den neutralt grå till den övriga texten, bara för att upptäcka att det såg både platt och tråkigt ut tillsammans. Sånt får man räkna med när man sysslar med kalligrafi (och allt annat skapande också, misstänker jag) – resultatet blir inte alltid som man tänkt sig.


version10Nåja, då var det bara att fortsätta experimentera med färger. Jag visste sedan tidigare att en slät bakgrund gjord med valnötsbläck (se webbshopen) där rent vatten försiktigt sprayas över den fortfarande fuktiga laveringen resulterar i ett riktigt snyggt bakgrundsmönster, tillräckligt subtilt för att inte ta fokus från texten. Jag började sedan experimentera med lämpliga textfärger till denna varmt bruna, melerade bakgrund, vilket inte var helt lätt. En metallgrön färg blev förvånansvärt lyckad men passade inte till textens innehåll, så den kombinationen sparar jag till något kommande projekt.


version11Till slut bestämde jag mig för att en mörkare brun ton till den mindre texten och en lätt beige, nästan vit färg till den större texten skulle bli snyggt, lagom sobert och passande till textinnehållet. En lätt skuggning av de vita raderna gjorde stor skillnad – det fick bokstäverna att stå ut och synas betydligt bättre än de gjorde utan skuggning. Den infällda bilden visar både en ej skuggad och en skuggad bokstav.


[singlepic id=71 w=200 h=240 float=right]Nästa steg blev att göra en ny färgskiss. Den blev lite mörkare än jag tänkt och raderna hamnade inte helt rätt, men jag tyckte det blev rätt så bra i alla fall. Man får nästan en känsla av läder av den här varma bruna tonen. Jag var ett tag ganska säker på att originalet verkligen skulle ha de här färgerna, men efter lite mer experimenterande så upptäckte jag att ytan på pappret efter målning blev lite för sträv för att producera riktigt bra bokstäver. Och eftersom detta arbete skulle bedömas med hänsyn till både teknik och bokstavskonstruktion så beslöt jag mig för att använda ett omålat, slätt papper i stället. Bokstäverna blev sedan orange och en mörkare grå än den jag testat tidigare, och resultatet hittar du i galleriet. Fast om man ska vara ärlig så tycker jag nog fortfarande bättre om den här brun-vita färgsättningen trots allt.

Marie Fredriksson



Leave a Comment